”Liebe Wilma” 486 brev från Rhaunen i Moseldalen till Hälsinggården i Falun – om att restaurera en tysk-judisk familjs historia

Tisdagen 22/11 klockan 18.30 föreläser vår styrelsemedlem etnologen Carolyn Östberg. Mötet genomförs som hybridmöte på Sensus, Medborgarplatsen 4 i Stockholm, och på Zoom. Sedvanlig anmälan till Eva Prevell eva.prevell@gmail.com

Wilma Lundström, med flicknamnet Ermann, var född och uppvuxen i den lilla byn Rhaunen i Moseldalen, Rheinland Pfalz. Där bodde hon med sin familj: mamma, pappa, en äldre bror och en yngre syster. Bägge föräldrarna tillhörde judiska släkter som bott i området sedan 1700-talet. Efter den traumatiska novemberpogromen i Tyskland 1938 insåg familjen Ermann faran. Wilmas bror lyckades få utresetillstånd till Palestina och Wilma själv kom under sommaren 1939 med en så kallad Kindertransport till Hälsinggården i Falun. I oktober 1941 upphör kontakten mellan Wilma och hennes familj i Rhaunen. Sedan dess visste Wilma väldigt lite om vilket öde hennes föräldrar och lillasyster gick till mötes.

Föreläsningen bygger på ett av Carolin Östbergs forskningsprojekt. Projektens inriktning, förutom att restaurera judiska familjers historia, är inriktade på att utveckla och förmedla kunskap om judiskt liv före, under och efter Förintelsen. Metoden är etnologiska djupintervjuer med överlevande från Förintelsen, arkivforskning och resor till de platser som berörs.

Våra möten görs i samarbete med

Hemligheten på 4:e våningen – åren 1933-37 och den judiska familjen i Berlin som delade sitt hem med USA:s ambassadör

Onsdagen 26/10 klockan 18.30. OBS! nytt datum!

Mötet är planerade som hybridmöte på Sensus, Medborgarplatsen 4 i Stockholm, och på Zoom. Sedvanlig anmälan till Eva

I juli 1933 flyttade William Dodd- den nyutnämnde amerikanska ambassadören till Tyskland- till Berlin där han och hans familj stannade till slutet av 1937. Vad de fick uppleva och hur deras syn på Nazityskland förändrades är föremål för Erik Larsons bästsäljande bok ”I Odjurets Trädgård: en amerikansk familj i Hitlers Berlin”. Familjen Dodds upplevelser och iakttagelser är tätt sammanflätade med deras residens som även var familjen Panofskys hem. 

Vår styrelsemedlem tillförordnad rådman John Panofsky, vars far Hans växte upp i detta hus, ger oss en sammanfattning av boken ur ett personligt perspektiv från en andragenerationens överlevande.

Judiska efternamn, tillnamn och patronymikon – hur du hittar dina släktingar innan de fick permanenta efternamn

Måndagen den 5.9 kl 18.30 på videolänk via Zoom

Sedvanlig anmälan till Eva Prevell

Förteckning över vilka nya namn som judar i Prag
tog 1788 som permanenta efternamn

Alla som undersöker sin familj före slutet av 1700-talet möter utmaningen att identifiera släktingar utan familjenamn. Thomas Fürth kommer i sin föreläsning med hjälp av fallstudier att visa hur sådana hinder kan övervinnas.

Våra möten arrangeras i samarbete med

Höstens program

19.8 – 21.8 Släktforskardagarna i Skövde

Judiska släktforskningsföreningen deltar i årets släktforskardagar i Skövde med egen monter nr 115. Mer information finner du på https://sfd2022.se/

5.9 kl 18.30 Judiska efternamn, tillnamn och patrronymikon. Thomas Fürth berättar om hur du finner dina anor innan de fick permanenta efternamn.

20.9 kl 18.30 Höstens första studieträff. Vi ses på zoom och löser släktforskningsproblem. Anmälan till Eva Prevell eva.prevall@gmail.com

26.10 kl 18.30 Hemligheten på fjärde våningen – om den judiska familj som delade hus med den amerikanske ambasadören i Berlin 1933-1937. John Panofsky föreläser om verkligheten bakom Eriks Larssons roman I odjurets trädgård – en amerikansk familj i Hitlers Berlin.

22.11 kl 18.30 ”Liebe Wilma” 486 brev från Rhaunen i Moseldalen till Hälsingegården i Falun – om att restaurera en tysk-judisk familjs historia. Carolyn Östberg berättar om ett av sina forskningsprojekt

Föreläsningen den 5.9 ges bara på zoom medan de två andra föreläsningarna planeras som hybridmöten där man kan följa föreläsningan på videolänk på zoom eller i Sensus lokaler i Medborgarhuset i Stockholm. Mer information om varje aktivitet och hur du anmäler dig finns i senaste Mishpologen och kommer att läggas ut på hemsidan inför varje föreläsning.

Våra arrangemang görs i samarbete med

För tredje gången:

Riksföreningarnas släktforskardag arrangeras av Genealogiska Föreningen GF, Föreningen för datorhjälp i släktforskningen DIS, Föreningen för Smedsläktsforskning FFS, Judiska släktforskningsföreningen i Sverige, Svenska Släktakademien och Sällskapet Vallonättlingar SVÄ.

Lördagen den 5 februari kl 9.00 – 16.00 anordnar sex rikstäckande
släktforskarföreningar återigen en digital släktforskardag

Ett nytt släktforskarår har just inletts och vi vill återigen bjuda in er till ett intressant och fullspäckat program för både nybörjare och mer erfarna släktforskare. I år fokuserar vi på följande teman: De fyra stånden, Källor vid sidan av kyrkböckerna och Migration.

Judiska släktforskningsföreningens live sessioner handlar bl a om Källor till judiska släktforskning i Sverige, Hur du finner orten där dina anor levde i Central- eller Östeuropa samt Hur du använder gamla vykort, bilder och kartor i judisk släktforskning

Att delta i släktforskardagen och att se de filmade föredragen är avgiftsfritt men du behöver anmäla dig. Det går inte längre att anmäla sig.

OBS! Den 2 februari 2022 skickar vi ett mejl till den e-postadress du har anmält med information om hur du deltar i släktforskardagen. 
Spara mejlet så att du hittar tillbaka till programsidan

Vi hälsar alla varmt välkomna!

Det judiska livet i Borås

Tisdagen den 17 november klockan 18.30. Anmäl er som vanligt till Eva Prevell så får ni information om hur mötet sker digitalt via Zoom inte via Google Meet som tidigare har meddelats.

Susanne Sznajderman-Rytz, språkvetare och aktiv inom volontärt judiskt organisationsarbete sedan tonåren. Föräldrarna Isak och Paula Sznajderman, var överlevande från Förintelsen, och kom till Borås i slutet av 1947.

Susanne berättar om hur hon växte upp i en unik jiddischtalande miljö i Borås. Under perioden 1945–1947 kom det ca 800–1000 judiska flyktingar till Borås eftersom det behövdes arbetare till den textil- och konfektionsindustri som präglade staden vid den här tiden. De judiska flyktingarna integrerades snabbt men samtidigt var det viktigt för dem att upprätthålla sina judiska traditioner, inklusive språket och kulturen.

Carolyn Östberg, etnolog, som under flera år genomfört intervjuer med överlevande från Förintelsen, kommer att visa några korta klipp från sina intervjuer med Ester och Leon Rytz, Susannes svärföräldrar.

Våra möten genomförs i samarbete med Sensus Studieförbund Stockholm Gotland

Det stora judedopet i Tyska kyrkan 1681

Måndagen den 14 september klockan 18.30

Maynard Gerber föreläser. Mötet äger med största sannolikhet rum på nätet via videolänk. Anmäl dig till Gun Moll gunmoll4@gmail.com så får du en länk med information hur du gör.

Dopet i sig var en stor händelse i sin samtid; både kung Karl XI och drottning Ulrika Eleonora d.ä. befann sig t.ex. på plats som dopvittnen. I dopet konverterade två judiska familjer, allt som allt 12 personer, ledda av familjefäderna Isak Mandel och Moses Jakob till den evangeliska tron. De nydöpta angtog nya namn; Isak Mandel blev Carl Christian och Moses Jakob blev Gustaf Mikael.
Det stora judedopet 1681 var det första av sitt slag i Sverige. Under det sena 1600- och tidiga 1700-talet ägde en handfull liknande ceremonier rum då en konvertering till den lutheranska statskyrkan var ett krav för bosättning inom Sveriges gränser vid denna tid.
Först 1782 gavs judar officiellt tillåtelse att bosätta sig i Stockholm och rätt att utöva sin religion. Fulla medborgerliga rättigheter tillerkändes Sveriges judiska befolkning först 1870.

Mötet ske i samarbete med 

Judiska släktforskningsföreningens i Sverige årsmöte 2020

Måndag 31 augusti 2020 kl 18.30

Judiska släktforskningsföreningens i Sverige ajournerade årsmöte 2020 äger rum med största sannolikhet på nätet via videolänk. Handlingarna finns på medlemsidorna på hemsidan. Datum är inte ändrat på kallelsen/föredragningslistan utan är det ursprungliga 17.3.2020 och handlingarna desamma. Enligt stadgarna ska vi ha årsmöte i mars månad, även om det nu äger rum 31.8.

Anmäl dig till Gun Moll gunmoll4@gmail.com så får du en länk med information hur du gör.

Yiskorböcker, minnesskrifter om judiska samhällen som försvann med Förintelsen

Tisdag 21 april 2020 kl 18.30,  Mötet äger rum på videolänk på Google Meet. Anmäl dig till Gun Moll gunmoll4@gmail.com så får du en länk med information hur du gör.

Lior Becker, forskare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet föreläser om yiskorböcker  som källor till judiskt liv i Central- och Östeuropa före Förintelsen. Yiskorböcker började dyka upp redan under Förintelsen, men främst under årtiondena efteråt och nådde en topp på 1970-talet. Verken utgjorde ett spontant försök bland Förintelsens överlevare, främst i USA och Israel, att minnas och uppmärksamma den kulturellt och andligt rika värld som fanns i Europa innan det nazistiska folkmordet. Omkring två tusen böcker har publicerats genom åren, mestadels på hebreiska, jiddisch och engelska.

Som en fortsättning på föreläsningen samtalar Lior med Anna Jacobsson som är projektledare för översättningen av en yiskorbok från jiddisch till engelska.

Föreläsningen ges på engelska, men Lior tar frågor på svenska.

MÖTET ÄR INSTÄLLT ”Sju generationer i Sverige och släkt med alla” – om familjen Hirsch

Tisdag 17 mars 2020 kl 18.30, Sensus, Torkel Knutssonsgatan 39, Stockholm

OBS! ny lokal! Ta t-banan till Mariatorget, uppgång Torkel Knutssonsgatan, gå t. v. ca 50 m.

ÅRSMÖTET SKJUTS UPP. VI ÅTERKOMMER OM NYTT DATUM

Direkt efter Olle Wästbergs föreläsning äger Judiska släktforskningsföreningens årsmöte 2020 rum. Handlingar till årsmötet finns på hemsidans medlemssidor under fliken Verksamhetsberättelser.

Olle Wästberg, som bland annat har varit svensk generalkonsul i New York, generaldirektör för Svenska institutet, och som publicist med flertalet ledande poster inom media samt som riksdagspolitiker engagerat sig i många samhällsfrågor kommer för att berätta om familjen Hirsch och deras omfattande verksamhet. Idag är Olle Wästberg även  styrelseordförande för Stiftelsen Isaak Hirschs Minne, som tillhandahåller bostäder och gemenskap för äldre.

Olle Wästbergs mamma var judinna från familjen Hirsch – en av de få släkter som kom redan i slutet av 1700-talet. Flera var aktiva i och stödde Mosaiska församlingen – främst Oscar och Isaak Hirsch kring sekelskiftet. Eftersom det dröjde till 1863 innan judar tilläts gifta sig med icke-judar är de tidiga släkt med varandra. De flesta i familjen – inklusive Oscar Hirsch, föreståndare i församlingen – tycks ha varit sekulära. Kring sekelskiftet slutade nästan alla – bortsett från Axel Hirsch – att dyka upp i synagogan och att fira judiska helger. Idag finns det ingen kvar som är medlem.

Dock utsätts såväl Olle som hans bror Per för dubbla parenteser och sätts upp på listor av ”judar som styr medier” samt utsätts för olika antisemitiska angrepp. Föredraget handlar både om släkthistorien – karaktäristisk för de tidiga familjerna – och om dagslägets ökade antisemitism.

Mötet sker i samarbete med