Grundandet
Föreningen bildades formellt den 19 februari 1997 på initiativ av Carl Henrik Carlsson och Maynard Gerber. Dessa hade på var sitt håll sysslat med judisk släktforskning och konstaterat att det saknades en judisk släktforskningsförening i Sverige. De träffades första gången 1996 och började diskutera saken.
Ett möte anordnades i Judiska församlingens bibliotek den 29 oktober 1996 med ett upprop till bildande av förening och där Carl Henrik Carlsson höll ett föredrag ”Hur jag fann mina judiska rötter i Östeuropa. En introduktion till judisk släktforskning”. Mötet blev mer välbesökt än man vågat hoppats på, entusiasmen var stor, och det beslöts att en föreningen skulle bildas. Detta gjordes alltså på ett konsituterande möte den 19 februari 1997 då också stadgar antogs.
DEN JUDISKA INVANDRINGEN TILL SVERIGE I KORTHET
(Carl Henrik Carlsson)
På 1770-talet fick judar tillåtelse att bosätta sig i Sverige utan att behöva konvertera till kristendomen. Till en början fick de bara bo i Stockholm, Göteborg, Norrköping eller Karlskrona, under en kortare period (1775-1794) även i Marstrand. 1860 fick judar som var svenska medborgare tillåtelse att bo var de ville i riket. 1873 försvann även alla bosättningsrestriktioner för judar som var icke-svenska medborgare.
1850 bodde omkring 1000 judar i Sverige, de flesta härstammande från Tyskland, många från Mecklenburg. Den judiska befolkningsgruppen ökade kraftigt 1850-1920 på grund av invandring från Ryssland och Polen. År 1920 var det officiella antalet 6469 stycken. Många av dessa östeuropeiska invandrare bosatte sig i de fyra ovannämnda städer, medan andra bosatte sig i nybildade judiska kolonier såsom till exempel Malmö, Lund, Kristianstad, Landskrona, Helsingborg, Sölvesborg, Kalmar, Oskarshamn, Växjö, Halmstad, Visby, Karlstad, Sundsvall, Härnösand och Östersund.
Sedan första världskriget har invandringen till Sverige varit reglerad. Under mellankrigsperioden invandrade relativt få judar till Sverige. På 1930-talet fick mindre grupper av tyska, österrikiska och tjeckiska judar tillstånd att invandra. Under slutskedet av och strax efter andra världskriget anlände tusentals judiska flyktingar till Sverige, av vilka några stannade kvar i landet. Under kriget fick dessutom mer än 7000 danska och cirka 925 norska judar en fristad i Sverige. Efter andra världskriget har judar invandrat från till exempel Ungern, Tjeckoslovakien, Polen och f.d. Sovjetunionen. Det är svårt att veta hur många judar som bor i Sverige idag, en uppskattning anger att antalet är 17000, mindre än 0,2 % av det totala invånarantalet. På grund av blandäktenskap är dock antalet personer med judiska rötter mångdubbelt större.
Tidskriften Släkthistoria hade en tema artikel om judisk släktforskning i nr 4, 2016 skriven av Mats Karlsson.
Här finns en pdf av artikeln att ladda ner.