”Sju generationer i Sverige och släkt med alla” – om familjen Hirsch

Tisdagen den 1 december kl 18.30 Anmäl er som vanligt till Eva Prevell så får ni information om hur mötet sker digitalt via Zoom.

Olle Wästbergs mamma var judinna från familjen Hirsch – en av de få släkter som kom redan i slutet av 1700-talet. Flera var aktiva i och stödde Mosaiska församlingen – främst Oscar och Isaak Hirsch kring sekelskiftet. Eftersom det dröjde till 1863 innan judar tilläts gifta sig med icke-judar är de tidiga släkt med varandra. De flesta i familjen – inklusive Oscar Hirsch, föreståndare i församlingen – tycks ha varit sekulära. Kring sekelskiftet slutade nästan alla – bortsett från Axel Hirsch – att dyka upp i synagogan och att fira judiska helger. Idag finns det ingen kvar som är medlem. Dock utsätts såväl Olle som hans bror Per för dubbla parenteser och sätts upp på listor av ”judar som styr medier” samt utsätts för olika antisemitiska angrepp. Föredraget handlar både om släkthistorien – karaktäristisk för de tidiga familjerna – och om dagslägets ökade antisemitism.

Idag är Olle Wästberg även  styrelseordförande för Stiftelsen Isaak Hirschs Minne, som tillhandahåller bostäder och gemenskap för äldre.

Våra möten genomförs i samarbete med Sensus Studieförbund Stockholm Gotland

Det judiska livet i Borås

Tisdagen den 17 november klockan 18.30. Anmäl er som vanligt till Eva Prevell så får ni information om hur mötet sker digitalt via Zoom inte via Google Meet som tidigare har meddelats.

Susanne Sznajderman-Rytz, språkvetare och aktiv inom volontärt judiskt organisationsarbete sedan tonåren. Föräldrarna Isak och Paula Sznajderman, var överlevande från Förintelsen, och kom till Borås i slutet av 1947.

Susanne berättar om hur hon växte upp i en unik jiddischtalande miljö i Borås. Under perioden 1945–1947 kom det ca 800–1000 judiska flyktingar till Borås eftersom det behövdes arbetare till den textil- och konfektionsindustri som präglade staden vid den här tiden. De judiska flyktingarna integrerades snabbt men samtidigt var det viktigt för dem att upprätthålla sina judiska traditioner, inklusive språket och kulturen.

Carolyn Östberg, etnolog, som under flera år genomfört intervjuer med överlevande från Förintelsen, kommer att visa några korta klipp från sina intervjuer med Ester och Leon Rytz, Susannes svärföräldrar.

Våra möten genomförs i samarbete med Sensus Studieförbund Stockholm Gotland

Digital släktforskardag

Lördagen den 24 oktober kl 9.00 – 16.30 anordnar sex rikstäckande släktforskarföreningar en digital släktforskardag, som är avgiftsfri.

Vi vill dela med oss av vårt omfattande och breda kunnande som är till nytta för släktforskare – både nybörjare och erfarna!  Vi hälsar alla varmt välkomna!

Genealogiska Föreningen, Föreningen för Datorhjälp i Släktforskningen, Föreningen för Smedsläktsforskning, Judiska släktforskningsföreningen i Sverige, Svenska Släktakademien och Sällskapet Vallonättlingar.

Från klockan 9.00-16.30 kan du välja mellan ett 20-tal livesända sessioner, bland andra:

  • Hur hittar man smeder i släkten?
  • Hur vet jag om jag är vallonättling?
  • Hur hittar man judiska anor?
  • Hur hittar man nu levande släktingar?
  • Hur byter man anor med andra släktforskare?
  • Hur använder man släktforskningsprogrammet Disgen?
  • Hur kan jag använda mig av inrikes pass?
  • Hur kan jag ha nytta av gamla skolmatriklar?
  • Hur forskar man i Finland?
  • Vad står det egentligen för sjukdom i dödboken?
  • Vad kan äldre kartor tillföra släktforskningen?

Under dagen hålls släktforskarkaféer där du kan ställa frågor till erfarna forskare.

Dessa och många andra filmade sessioner kan du se när som helst under dagen den 24 oktober och fram till och med den 30 november. Du får lära dig mer om bland annat:

  • Släktforskning med DNA
  • Att söka en ”fader okänd”
  • Olika typer av källor som husförhörslängder, mantalslängder, bouppteckningar, landskapshandlingar, domböcker, Älvsborgs lösen
  • Forskning om valloner och hur man läser vallonkontrakt
  • Forskning om soldater, hammarsmeder och om samhällets utsatta
  • Forskning på judiska anor i Central- och Östeuropa
  • Forskning i Stockholm och andra städer
  • Källkritik, källhänvisningar samt hur du orienterar dig i den nationella arkivdatabasen, NAD
  • Vad de arrangerande föreningarna har att erbjuda dig som släktforskare.

Du kan anmäla dig från den 16 oktober – mer information kommer inom kort på hemsidan och i Facebookgruppen. När du anmält dig får du program med tider och alla länkar till de olika sessionerna samt information om hur du kopplar upp dig via Zoom, Google Meet eller andra videolänksprogram

Vi kom från helvetet till himmeln

Måndagen den 12 oktober klockan 18.30. Anmäl er som vanligt till eva.prevell@gmail.com  så får ni information om hur mötet sker digitalt på videolänk via Google Meet.

Fred Zimmak berättar om ödet för de 153 judar som nästan alla var i gettot i Riga och som räddades av de Vita bussarna från Arbeitserziehungslager Nordmark vid Kiel till Malmö den 2 Maj 1945. Fred Zimmaks pappa Leonhard Zimmak var en av dem och han berättar om sin pappas bakgrund, deportation till Riga etc. och även om sin mamma som hade en annan bakgrund.

Våra möten genomförs i samarbete med 

Det stora judedopet i Tyska kyrkan 1681

Måndagen den 14 september klockan 18.30

Maynard Gerber föreläser. Mötet äger med största sannolikhet rum på nätet via videolänk. Anmäl dig till Gun Moll gunmoll4@gmail.com så får du en länk med information hur du gör.

Dopet i sig var en stor händelse i sin samtid; både kung Karl XI och drottning Ulrika Eleonora d.ä. befann sig t.ex. på plats som dopvittnen. I dopet konverterade två judiska familjer, allt som allt 12 personer, ledda av familjefäderna Isak Mandel och Moses Jakob till den evangeliska tron. De nydöpta angtog nya namn; Isak Mandel blev Carl Christian och Moses Jakob blev Gustaf Mikael.
Det stora judedopet 1681 var det första av sitt slag i Sverige. Under det sena 1600- och tidiga 1700-talet ägde en handfull liknande ceremonier rum då en konvertering till den lutheranska statskyrkan var ett krav för bosättning inom Sveriges gränser vid denna tid.
Först 1782 gavs judar officiellt tillåtelse att bosätta sig i Stockholm och rätt att utöva sin religion. Fulla medborgerliga rättigheter tillerkändes Sveriges judiska befolkning först 1870.

Mötet ske i samarbete med 

Judiska släktforskningsföreningens i Sverige årsmöte 2020

Måndag 31 augusti 2020 kl 18.30

Judiska släktforskningsföreningens i Sverige ajournerade årsmöte 2020 äger rum med största sannolikhet på nätet via videolänk. Handlingarna finns på medlemsidorna på hemsidan. Datum är inte ändrat på kallelsen/föredragningslistan utan är det ursprungliga 17.3.2020 och handlingarna desamma. Enligt stadgarna ska vi ha årsmöte i mars månad, även om det nu äger rum 31.8.

Anmäl dig till Gun Moll gunmoll4@gmail.com så får du en länk med information hur du gör.

Yiskorböcker, minnesskrifter om judiska samhällen som försvann med Förintelsen

Tisdag 21 april 2020 kl 18.30,  Mötet äger rum på videolänk på Google Meet. Anmäl dig till Gun Moll gunmoll4@gmail.com så får du en länk med information hur du gör.

Lior Becker, forskare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet föreläser om yiskorböcker  som källor till judiskt liv i Central- och Östeuropa före Förintelsen. Yiskorböcker började dyka upp redan under Förintelsen, men främst under årtiondena efteråt och nådde en topp på 1970-talet. Verken utgjorde ett spontant försök bland Förintelsens överlevare, främst i USA och Israel, att minnas och uppmärksamma den kulturellt och andligt rika värld som fanns i Europa innan det nazistiska folkmordet. Omkring två tusen böcker har publicerats genom åren, mestadels på hebreiska, jiddisch och engelska.

Som en fortsättning på föreläsningen samtalar Lior med Anna Jacobsson som är projektledare för översättningen av en yiskorbok från jiddisch till engelska.

Föreläsningen ges på engelska, men Lior tar frågor på svenska.

MÖTET ÄR INSTÄLLT ”Sju generationer i Sverige och släkt med alla” – om familjen Hirsch

Tisdag 17 mars 2020 kl 18.30, Sensus, Torkel Knutssonsgatan 39, Stockholm

OBS! ny lokal! Ta t-banan till Mariatorget, uppgång Torkel Knutssonsgatan, gå t. v. ca 50 m.

ÅRSMÖTET SKJUTS UPP. VI ÅTERKOMMER OM NYTT DATUM

Direkt efter Olle Wästbergs föreläsning äger Judiska släktforskningsföreningens årsmöte 2020 rum. Handlingar till årsmötet finns på hemsidans medlemssidor under fliken Verksamhetsberättelser.

Olle Wästberg, som bland annat har varit svensk generalkonsul i New York, generaldirektör för Svenska institutet, och som publicist med flertalet ledande poster inom media samt som riksdagspolitiker engagerat sig i många samhällsfrågor kommer för att berätta om familjen Hirsch och deras omfattande verksamhet. Idag är Olle Wästberg även  styrelseordförande för Stiftelsen Isaak Hirschs Minne, som tillhandahåller bostäder och gemenskap för äldre.

Olle Wästbergs mamma var judinna från familjen Hirsch – en av de få släkter som kom redan i slutet av 1700-talet. Flera var aktiva i och stödde Mosaiska församlingen – främst Oscar och Isaak Hirsch kring sekelskiftet. Eftersom det dröjde till 1863 innan judar tilläts gifta sig med icke-judar är de tidiga släkt med varandra. De flesta i familjen – inklusive Oscar Hirsch, föreståndare i församlingen – tycks ha varit sekulära. Kring sekelskiftet slutade nästan alla – bortsett från Axel Hirsch – att dyka upp i synagogan och att fira judiska helger. Idag finns det ingen kvar som är medlem.

Dock utsätts såväl Olle som hans bror Per för dubbla parenteser och sätts upp på listor av ”judar som styr medier” samt utsätts för olika antisemitiska angrepp. Föredraget handlar både om släkthistorien – karaktäristisk för de tidiga familjerna – och om dagslägets ökade antisemitism.

Mötet sker i samarbete med 

”Chère Madame” – en berättelse om tjeckiska judiska kvinnors samhälleliga engagemang på 1920-och 1930-talen

Torsdag 16 januari 2020 kl 18.30, Sensus, Torkel Knutssonsgatan 39, Stockholm

OBS! ny lokal! Ta t-banan till Mariatorget, uppgång Torkel Knutssonsgatan, gå t. v. ca 50 m.

John Panofsky, tillförordnad rådman på Förvaltningsrätten i Göteborg och med ursprung i Evanston, Illinois kommer att tala om tjeckiska judiska kvinnors arbete för fred och mänskliga rättigheter under mellankrigstiden.


Synagogan i Brno tidigt 1900-tal

Vad tar man med sig i sin enda resväska om man tvingas fly? Denna fråga ställdes Annie och Erwin Bloch inför när de flydde från Brno i juni 1939. Annie valde att packa ner bland annat  sex brev skrivna av en fransk beundrare. Från släktingen och amatör- släktforskaren John Panofskys perspektiv var detta ett lyckat val.

Mötet sker i samarbete med