Två levnadsöden: Ludvig Sachs – familjens svarta får? och Maryam Yankelevna Korenblyum ensamstående mor och invandrare till Stockholm 1909 från Odessa

Måndag den 12 april kl 18.30. Anmäl er som vanligt till Eva Prevell så får ni information om hur mötet sker digitalt via Zoom.

Vårens sista möte delas mellan två av våra styrelsemedlemmar, Anna Langaard och Gun Moll och vi ska få en inblick i deras spännande forskning

Först Anna som berättar om det hon har forskat fram om sin mammas morfar Ludvig Sachs som var hotelldirektör på 1890-talet i Christiania (nuvarande Oslo) och spenderade för mycket pengar och blev familjens svarta får.

Gunn Moll lyfter fram ett kvinnoöde Maryam Yankelevna Korenblyum föds 1874 i Ukraina och dör i Stockholm 1944. När hon är 11 år dör hennes pappa och hon flyttar först till sin farfar och sedan när hon är 18 år till sin syster Feyga och hennes man i Odessa. Systern dör 1904 och då gifter sig Maryam med systerns man, de får två döttrar tillsammans och hon blir styvmor till Feygas söner. När mannen dör 1909 tar Maryam med sig sina två döttrar samt en av sin systers söner och flyttar till sin bror Yankel i Sverige.

Digital släktforskardag lördagen den 17.4 kl 9.00 – 16.30

Anmäl dig här!

https://www.genealogi.net/dsfd/Digitala-sfd-form-210417.html

Digitala släktforskardagen är kostnadsfri, men du måste anmäla dig för att få zoomlänkarna till de olika livesessionerna och de inspelade föreläsningarna.

Tipsa dina vänner!

Fullspäckat program finns här!

Program för Digitala Släkforskardagen den 17 april 2021rev

Lördagen den 17 april kl 9.00 – 16.30 anordnar sex rikstäckande
släktforskarföreningar återigen en digital släktforskardag.

Vi vill dela med oss av vårt omfattande och breda kunnande som är till nytta för släktforskare – både nybörjare och erfarna!

Genealogiska Föreningen, Föreningen för Datorhjälp i Släktforskningen DIS, Föreningen för Smedsläktsforskning, Judiska släktforskningsföreningen, Svenska Släktakademien och Sällskapet Vallonättlingar.

Du kan anmäla dig från den 1 april. När du anmält dig får du program med tider till de olika sessionerna samt information om hur du kopplar upp dig via Zoom.

Vi hälsar alla varmt välkomna!

 

My Heritage – om DNA släktforskning men också om My H:s grundare Gilad Japhet

Onsdagen den 10 mars kl 18.30. Anmäl er som vanligt till Eva Prevell så får ni information om hur mötet sker digitalt via Zoom.

Daphna Bossik, som är ansvarig för MyHeritage i Sverige kommer att berätta om grundaren Gilad Japhet och hans intresse för sin judiska släkt som ledde till framväxten av MyHeritage. Daphna kommer också att berätta om MyHeritages tjänster och verktyg för DNA i släktforskning.

Direkt efter föreläsningen äger Judiska släktforskningsföreningens i Sverige årsmöte 2021 rum. Handlingar till årsmötet kommer att finnas på medlemssidorna på föreningens hemsida.

Våra möten genomförs i samarbete med  

Min judiska släkt från Wien

Måndagen den 1 februari kl 18.30 Anmäl er som vanligt till Eva Prevell så får ni information om hur mötet sker digitalt via Zoom.

Ekonomihistoriker och professor i agrarhistoria Janken Myrdal berättar, med utgångspunkt från sin bok ”Det judiska hörnet. En del av min släkt.”, om sin mors anor.

Så här beskriver Janken själv vad han tänker tala om:

”Min mormor föddes i Wien och växte upp i USA, så småningom gifte hon sig med min morfar, som studerade i New York. Sent i livet kom jag att intressera mig för denna fjärdedel av min släkt. Jag kommer att tala om hur man bedriver släktforskning på en släkt som förgrenar sig i det Habsburgska väldet. En fråga som upptog mig är varför judar utsattes, och utsätts, för bisarra anklagelser. Detta har flera historiska lager, men en förklaring jag inriktar mig på är den intellektuella framryckningen omkring 1900 som min släkt var en del av; advokater, läkare osv. Släkten drabbades hårt: hälften mördades; hälften flydde. Jag tar också upp stölderna av egendom. De delar av släkten jag tillhör var socialister men det fanns också släktingar som hade annan politisk uppfattning.”

”Sju generationer i Sverige och släkt med alla” – om familjen Hirsch

Tisdagen den 1 december kl 18.30 Anmäl er som vanligt till Eva Prevell så får ni information om hur mötet sker digitalt via Zoom.

Olle Wästbergs mamma var judinna från familjen Hirsch – en av de få släkter som kom redan i slutet av 1700-talet. Flera var aktiva i och stödde Mosaiska församlingen – främst Oscar och Isaak Hirsch kring sekelskiftet. Eftersom det dröjde till 1863 innan judar tilläts gifta sig med icke-judar är de tidiga släkt med varandra. De flesta i familjen – inklusive Oscar Hirsch, föreståndare i församlingen – tycks ha varit sekulära. Kring sekelskiftet slutade nästan alla – bortsett från Axel Hirsch – att dyka upp i synagogan och att fira judiska helger. Idag finns det ingen kvar som är medlem. Dock utsätts såväl Olle som hans bror Per för dubbla parenteser och sätts upp på listor av ”judar som styr medier” samt utsätts för olika antisemitiska angrepp. Föredraget handlar både om släkthistorien – karaktäristisk för de tidiga familjerna – och om dagslägets ökade antisemitism.

Idag är Olle Wästberg även  styrelseordförande för Stiftelsen Isaak Hirschs Minne, som tillhandahåller bostäder och gemenskap för äldre.

Våra möten genomförs i samarbete med Sensus Studieförbund Stockholm Gotland

Det judiska livet i Borås

Tisdagen den 17 november klockan 18.30. Anmäl er som vanligt till Eva Prevell så får ni information om hur mötet sker digitalt via Zoom inte via Google Meet som tidigare har meddelats.

Susanne Sznajderman-Rytz, språkvetare och aktiv inom volontärt judiskt organisationsarbete sedan tonåren. Föräldrarna Isak och Paula Sznajderman, var överlevande från Förintelsen, och kom till Borås i slutet av 1947.

Susanne berättar om hur hon växte upp i en unik jiddischtalande miljö i Borås. Under perioden 1945–1947 kom det ca 800–1000 judiska flyktingar till Borås eftersom det behövdes arbetare till den textil- och konfektionsindustri som präglade staden vid den här tiden. De judiska flyktingarna integrerades snabbt men samtidigt var det viktigt för dem att upprätthålla sina judiska traditioner, inklusive språket och kulturen.

Carolyn Östberg, etnolog, som under flera år genomfört intervjuer med överlevande från Förintelsen, kommer att visa några korta klipp från sina intervjuer med Ester och Leon Rytz, Susannes svärföräldrar.

Våra möten genomförs i samarbete med Sensus Studieförbund Stockholm Gotland

Digital släktforskardag

Lördagen den 24 oktober kl 9.00 – 16.30 anordnar sex rikstäckande släktforskarföreningar en digital släktforskardag, som är avgiftsfri.

Vi vill dela med oss av vårt omfattande och breda kunnande som är till nytta för släktforskare – både nybörjare och erfarna!  Vi hälsar alla varmt välkomna!

Genealogiska Föreningen, Föreningen för Datorhjälp i Släktforskningen, Föreningen för Smedsläktsforskning, Judiska släktforskningsföreningen i Sverige, Svenska Släktakademien och Sällskapet Vallonättlingar.

Från klockan 9.00-16.30 kan du välja mellan ett 20-tal livesända sessioner, bland andra:

  • Hur hittar man smeder i släkten?
  • Hur vet jag om jag är vallonättling?
  • Hur hittar man judiska anor?
  • Hur hittar man nu levande släktingar?
  • Hur byter man anor med andra släktforskare?
  • Hur använder man släktforskningsprogrammet Disgen?
  • Hur kan jag använda mig av inrikes pass?
  • Hur kan jag ha nytta av gamla skolmatriklar?
  • Hur forskar man i Finland?
  • Vad står det egentligen för sjukdom i dödboken?
  • Vad kan äldre kartor tillföra släktforskningen?

Under dagen hålls släktforskarkaféer där du kan ställa frågor till erfarna forskare.

Dessa och många andra filmade sessioner kan du se när som helst under dagen den 24 oktober och fram till och med den 30 november. Du får lära dig mer om bland annat:

  • Släktforskning med DNA
  • Att söka en ”fader okänd”
  • Olika typer av källor som husförhörslängder, mantalslängder, bouppteckningar, landskapshandlingar, domböcker, Älvsborgs lösen
  • Forskning om valloner och hur man läser vallonkontrakt
  • Forskning om soldater, hammarsmeder och om samhällets utsatta
  • Forskning på judiska anor i Central- och Östeuropa
  • Forskning i Stockholm och andra städer
  • Källkritik, källhänvisningar samt hur du orienterar dig i den nationella arkivdatabasen, NAD
  • Vad de arrangerande föreningarna har att erbjuda dig som släktforskare.

Du kan anmäla dig från den 16 oktober – mer information kommer inom kort på hemsidan och i Facebookgruppen. När du anmält dig får du program med tider och alla länkar till de olika sessionerna samt information om hur du kopplar upp dig via Zoom, Google Meet eller andra videolänksprogram

Vi kom från helvetet till himmeln

Måndagen den 12 oktober klockan 18.30. Anmäl er som vanligt till eva.prevell@gmail.com  så får ni information om hur mötet sker digitalt på videolänk via Google Meet.

Fred Zimmak berättar om ödet för de 153 judar som nästan alla var i gettot i Riga och som räddades av de Vita bussarna från Arbeitserziehungslager Nordmark vid Kiel till Malmö den 2 Maj 1945. Fred Zimmaks pappa Leonhard Zimmak var en av dem och han berättar om sin pappas bakgrund, deportation till Riga etc. och även om sin mamma som hade en annan bakgrund.

Våra möten genomförs i samarbete med 

Det stora judedopet i Tyska kyrkan 1681

Måndagen den 14 september klockan 18.30

Maynard Gerber föreläser. Mötet äger med största sannolikhet rum på nätet via videolänk. Anmäl dig till Gun Moll gunmoll4@gmail.com så får du en länk med information hur du gör.

Dopet i sig var en stor händelse i sin samtid; både kung Karl XI och drottning Ulrika Eleonora d.ä. befann sig t.ex. på plats som dopvittnen. I dopet konverterade två judiska familjer, allt som allt 12 personer, ledda av familjefäderna Isak Mandel och Moses Jakob till den evangeliska tron. De nydöpta angtog nya namn; Isak Mandel blev Carl Christian och Moses Jakob blev Gustaf Mikael.
Det stora judedopet 1681 var det första av sitt slag i Sverige. Under det sena 1600- och tidiga 1700-talet ägde en handfull liknande ceremonier rum då en konvertering till den lutheranska statskyrkan var ett krav för bosättning inom Sveriges gränser vid denna tid.
Först 1782 gavs judar officiellt tillåtelse att bosätta sig i Stockholm och rätt att utöva sin religion. Fulla medborgerliga rättigheter tillerkändes Sveriges judiska befolkning först 1870.

Mötet ske i samarbete med