Det stora judedopet i Tyska kyrkan 1681

Måndagen den 14 september klockan 18.30

Maynard Gerber föreläser. Mötet äger med största sannolikhet rum på nätet via videolänk. Anmäl dig till Gun Moll gunmoll4@gmail.com så får du en länk med information hur du gör.

Dopet i sig var en stor händelse i sin samtid; både kung Karl XI och drottning Ulrika Eleonora d.ä. befann sig t.ex. på plats som dopvittnen. I dopet konverterade två judiska familjer, allt som allt 12 personer, ledda av familjefäderna Isak Mandel och Moses Jakob till den evangeliska tron. De nydöpta angtog nya namn; Isak Mandel blev Carl Christian och Moses Jakob blev Gustaf Mikael.
Det stora judedopet 1681 var det första av sitt slag i Sverige. Under det sena 1600- och tidiga 1700-talet ägde en handfull liknande ceremonier rum då en konvertering till den lutheranska statskyrkan var ett krav för bosättning inom Sveriges gränser vid denna tid.
Först 1782 gavs judar officiellt tillåtelse att bosätta sig i Stockholm och rätt att utöva sin religion. Fulla medborgerliga rättigheter tillerkändes Sveriges judiska befolkning först 1870.

Mötet ske i samarbete med 

Yiskorböcker, minnesskrifter om judiska samhällen som försvann med Förintelsen

Tisdag 21 april 2020 kl 18.30,  Mötet äger rum på videolänk på Google Meet. Anmäl dig till Gun Moll gunmoll4@gmail.com så får du en länk med information hur du gör.

Lior Becker, forskare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet föreläser om yiskorböcker  som källor till judiskt liv i Central- och Östeuropa före Förintelsen. Yiskorböcker började dyka upp redan under Förintelsen, men främst under årtiondena efteråt och nådde en topp på 1970-talet. Verken utgjorde ett spontant försök bland Förintelsens överlevare, främst i USA och Israel, att minnas och uppmärksamma den kulturellt och andligt rika värld som fanns i Europa innan det nazistiska folkmordet. Omkring två tusen böcker har publicerats genom åren, mestadels på hebreiska, jiddisch och engelska.

Som en fortsättning på föreläsningen samtalar Lior med Anna Jacobsson som är projektledare för översättningen av en yiskorbok från jiddisch till engelska.

Föreläsningen ges på engelska, men Lior tar frågor på svenska.

MÖTET ÄR INSTÄLLT ”Sju generationer i Sverige och släkt med alla” – om familjen Hirsch

Tisdag 17 mars 2020 kl 18.30, Sensus, Torkel Knutssonsgatan 39, Stockholm

OBS! ny lokal! Ta t-banan till Mariatorget, uppgång Torkel Knutssonsgatan, gå t. v. ca 50 m.

ÅRSMÖTET SKJUTS UPP. VI ÅTERKOMMER OM NYTT DATUM

Direkt efter Olle Wästbergs föreläsning äger Judiska släktforskningsföreningens årsmöte 2020 rum. Handlingar till årsmötet finns på hemsidans medlemssidor under fliken Verksamhetsberättelser.

Olle Wästberg, som bland annat har varit svensk generalkonsul i New York, generaldirektör för Svenska institutet, och som publicist med flertalet ledande poster inom media samt som riksdagspolitiker engagerat sig i många samhällsfrågor kommer för att berätta om familjen Hirsch och deras omfattande verksamhet. Idag är Olle Wästberg även  styrelseordförande för Stiftelsen Isaak Hirschs Minne, som tillhandahåller bostäder och gemenskap för äldre.

Olle Wästbergs mamma var judinna från familjen Hirsch – en av de få släkter som kom redan i slutet av 1700-talet. Flera var aktiva i och stödde Mosaiska församlingen – främst Oscar och Isaak Hirsch kring sekelskiftet. Eftersom det dröjde till 1863 innan judar tilläts gifta sig med icke-judar är de tidiga släkt med varandra. De flesta i familjen – inklusive Oscar Hirsch, föreståndare i församlingen – tycks ha varit sekulära. Kring sekelskiftet slutade nästan alla – bortsett från Axel Hirsch – att dyka upp i synagogan och att fira judiska helger. Idag finns det ingen kvar som är medlem.

Dock utsätts såväl Olle som hans bror Per för dubbla parenteser och sätts upp på listor av ”judar som styr medier” samt utsätts för olika antisemitiska angrepp. Föredraget handlar både om släkthistorien – karaktäristisk för de tidiga familjerna – och om dagslägets ökade antisemitism.

Mötet sker i samarbete med 

”Chère Madame” – en berättelse om tjeckiska judiska kvinnors samhälleliga engagemang på 1920-och 1930-talen

Torsdag 16 januari 2020 kl 18.30, Sensus, Torkel Knutssonsgatan 39, Stockholm

OBS! ny lokal! Ta t-banan till Mariatorget, uppgång Torkel Knutssonsgatan, gå t. v. ca 50 m.

John Panofsky, tillförordnad rådman på Förvaltningsrätten i Göteborg och med ursprung i Evanston, Illinois kommer att tala om tjeckiska judiska kvinnors arbete för fred och mänskliga rättigheter under mellankrigstiden.


Synagogan i Brno tidigt 1900-tal

Vad tar man med sig i sin enda resväska om man tvingas fly? Denna fråga ställdes Annie och Erwin Bloch inför när de flydde från Brno i juni 1939. Annie valde att packa ner bland annat  sex brev skrivna av en fransk beundrare. Från släktingen och amatör- släktforskaren John Panofskys perspektiv var detta ett lyckat val.

Mötet sker i samarbete med  

En tavla av en elegant dam med plym i hatten – en okänd släkting? – om en ”falsk” messias, en domare i USAs högsta domstol och min farmor

Måndag 2 december 2019, kl 18.30, Judiska församlingen, Sessionssalen, Wahrendorffsgatan 3, Stockholm

Thomas Fürth berättar om hur han i sin släktforskning upptäckte att hans släkt i Prag hade varit influerade av judisk messianism. Upp dyker kopplingar till den ”faslske” messias Jakob Frank 1726-1791 med dottern Eva 1754 – 1816 och deras frankistiska rörelse. Den senare skilldrad av 2018 års nobelpristagare i litteratur Olga Tokarczuk i hennes roman Jakobsböckerna. I historien ingår även en rabbinstudent som bytte livsstil och lät döpa sig samt blev adlad av den österrikiske kejsaren för till slut bli avrättad 1794 under franska revolutionen som anhängare och bankir till Danton.
Som om detta inte vore nog finns en koppling till den förste juden som blev domare i USAs högsta domstol Louis Brandeis 1846 – 1941. Varför hade han ett porträtt av Jakob Franks dotter Eva på sitt skrivbord? Och vem var damen med plymen i hatten på tavlan som återfanns i min farmors lösöre när mina föräldrar röjde ut hennes lägenhet i Stockholm i slutet av 1960-talet? Varken min farmor eller mina föräldrar visste vem tavlan föreställde – kanske en okänd släkting. Svaret på frågan vem damen med den plymförsedda hatten var löstes 40 år senare genom min släktforskning.

Släktforskardagarna i Borås 24- 25.8 2019

Judiska Släktforskningsföreningen är med med egen monter på årets släktforskardagar i Borås.

Vi finns i monter 3201. Släktforskardagarna äger rum på Borås kongress Akademiplatsen 2, kl 9 – 17 på lördagen och kl 9 –  16 på söndagen. Välkommen att besöka vår monter.

Från Herman Friedländer till Judiska Hemmet – en hundraårig historia

Måndag 18 november 2019 kl 18.30, Bajit, Nya Hollandersalen, Nybrogatan 19, Stockholm

Johan Schück – ekonomijournalist, tidigare vid Dagens Nyheter, och en sentida ättling till Herman Friedländer – berättar om Herman Friedländer, som levde mellan 1842 och 1920. Friedländer härstammade från de tidiga judiska invandrarna till Sverige. Som 25-åring blev han ensam ägare till familjeföretaget H. Schücks Enka och som 30-åring var han en av grundarna till Bulten, ett stort industriföretag. Hans affärer gav upphov till en stor förmögenhet.

Friedländers stora intresse, vid sidan om företagandet, var konsten. Han var vän med Hugo Salmson, Carl Larsson, Anders Zorn och många andra målare som han stödde aktivt. Han blev dessutom en stor donator, både till Nationalmuseum och många sociala ändamål. Till hans donationer hör ett ålderdomshem som fanns till slutet av andra världskriget. Stiftelsen bakom det nedlagda ålderdomshemmet lever kvar och ger numera årliga bidrag till Judiska hemmet på närmare en halv miljon kronor per år. Bidraget är det enskilt största från privat håll.

Nazisternas stöldgods har hittat hem

Torsdag 17 oktober 2019, kl 18.30, Judiska församlingen, Sessionssalen, Wahrendorffsgatan 3, Stockholm

Ett samtal mellan Anders Rydell och Renée Hirschfeld vars släktingars bibliotek plundrades av nazisterna. Renée har fått tillbaka några av böckerna. Författaren Anders Rydell – som har efterforskat och kartlagt nazisternas plundringar av europeiska bibliotek –  har följt böckernas osannolika väg från 40-talets Berlin till dagens Stockholm.

Samarrangemang med Judiska Vänföreningen