Mötet äger rum i Sensus lokaler, Medborgarplatsen 4, Stockholm och via videolänk på zoom (hybridmöte). Anmäl er som vanligt till eva.prevell@gmail.com

Hattmakarparet från Haga i Göteborg

Många judar som kom till Sverige i slutet av 1800-talet blev berömda och framgångsrika och förmögna. Oftast är det dem man hör talas om, inte minst därför att de har bidragit så mycket till vetenskap och kultur i Sverige. Alla immigranter hör dock inte till denna grupp. Många levde sitt liv, om inte i armod, som under enkla och hårda villkor. Detta är historien om hattmakarparet Berta och Herman Fink i Haga som fick 11 barn och där mannen avled vid endast 41 års ålder. Berättare är deras barnbarnsbarn Hans Fink och hans dotter Anita.

Alla våra möten görs i samarbete med

Mötet äger rum i Sensus lokaler, Medborgarplatsen 4, Stockholm och via videolänk på zoom (hybridmöte). Anmäl er som vanligt till eva.prevell@gmail.com

Olschanski – En familjehistoria

Familjen Olschanski – Rafael och Sara – kom till Sverige på 1870-talet med start i Ängelholm. Efter ett antal år i Skåne etablerade de sig på andra sidan landet i Oskarshamn. Från början sysslade de med lump och skrot och fortsatte senare med bärgning av större båtar och rederiverksamhet. 

Robin Lapidus berättar om Olschanskis – som fick 11 barn – med tonvikt på äldste sonen Abrahams levnadsöde. Abraham föddes 1874 och bodde med familjen i 20 år då han emigrerade till Sydafrika för att söka lyckan. I början av seklet återkom han till familjen i Oskarshamn men lämnade ganska snart för USA och hade därefter inte någon som helst kontakt med familjen. 

• Våra efterforskningar har spräckt flera myter som länge levt i olika varianter i familjen. När vi från började leta efter Abraham i USA fann vi inte några som helst uppgifter efter landstigningen på Ellis Island. Ända tills vi fick professionell släktforskningshjälp…, säger Robin Lapidus

Efter mötet har Judiska släktforskningsföreningen årsmöte.

Handlingar till årsmötet finns på hemsidans medlemssidor under fliken Årsmöteshandlingar

Våra möten görs i samarbete med

Lördag den 10.2 via videolänk på Zoom. Fullspäckat program, ingen avgift, men anmälan är obligatorisk

Anmälan kan inte längre göras.

Anmälan kan göra

Riksföreningarnas släktforskardag arrangeras av Judiska släktforskningsföreningen i Sverige, Genealogiska föreningen, Föreningen för datorhjälp i släktforskningen – DIS, Svenska Släktakademien, Föreningen för Smedssläktforskning – FFS och Sällskapet Vallonättlingar- SVÄ.

Tema: Fastigheter, kartor och byggdmiljö

Program 10 februari 2024

09.00 – 09.45

– Utbudet av historiska kartor hos Föreningen DIS samt hur man kan ha nytta av dem vid bland annat gårdsforskning, Tor-Leif Björklund (DIS)

– Några bruksmiljöer i 1800-talets Småland, Mari-Anne Roslund (FFS)

10.00 – 10.45

– Fastighets- och agrargenealogi – om inskrivningsdomaren och inskrivningsmyndigheten – Michael Lundholm (GF)

– Kartor och bebyggelse på och omkring Löwata bruk på 1700-talet, Jan Olsson och Robert Mattson (SVÄ)

11.00 – 11.45

– Livet i staden – husen och innevånarna berättar, Eva Edberg m.fl. (Släktakademin)

– Familjerna Brandeis, Reiniger och Schablin i Prags Judenstadt 1730–1910, Thomas Fürth (Judiska sf)

12.00 – 13.00   LUNCH

13.00 – 13.45

– Gårdar i Sverige och Finland – källorna berättar, Esbjörn Engberg m.fl (Släktakademin)

– Visa spridning av vallonsläkter i Vallon 7 med Disgens kartfunktion, Stig Geber (SVÄ)

14.00 -14.45

– De användbara kartfunktionerna i släktforskarprogrammet Disgen, Lena Ringbrant Ekelund (DIS)

– Länken mellan olika släktled – om en fastighet på Ladugårdslandet i Stockholm 1783–1894, Thomas Fürth (GF)

15.00-15.45

– Smedernas bostäder, Örjan Hedenberg (FFS)

– Det judiska Södermalm i Stockholm, Gun Moll (Judiska sf)

 Mötet äger rum i Sensus lokaler, Medborgarplatsen 4, Stockholm och via videolänk på zoom (hybridmöte). Anmäl er som vanligt till Eva Prevell

Malmöjudar över tiden, författaren Arne Järtelius berättar utifrån bl. a. sina böcker Malmöjudiskt 1972 – 2021 och Judar och andra Malmöbor 1933 – 1951.

Foto: Arne Järtelius

I mer än 150 år har det bott judar i Malmö.

Hur lär man känna en Malmöjude?

Hur tänker en Malmöjude?

Hur ser en Malmöjude ut?

Hur tar man reda på det?

Många frågor som Arne Järtelius kommer att hjälpa oss att få svar på.

Våra möten arrangeras i samarbete med

Judiska släktforskningsföreningen i Sverige har flera spännande aktiviteter under våren 2024.

Här är några:

Där släkten en gång levde är en profilkurs i samarbete med Paideia folkhögskola. Kursen omfattar sex tillfällen varav fyra är på distans på videolänk via Zoom.Mer information finns på Paideias hemsida https://paideiafolkhogskola.se/courses/dar-slakten-en-gang-levde-delvis-distans/

Den 25 januari kl 18.30 föreläser Arne Järtelius om Malmöjudar över tiden, hybridmöte

Den 29 januari kl 18.30 Studieträff på videolänk via Zoom. Anmälan till eva.previll@gmail.com

Den 10.2 Riksföreningarnas släktforskardag. Våra bidrag handlar om Det judiska Södermalm och Prags Judenstadt, live sessioner på videolänk via Zoom.

Den 25 mars kl 18.30 föreläser Robin Lapidus om Olschanski – en familjehistoria, därefter årsmöte, hybridmöte.

Ytterligare ett medlemsmöte i april. Ämne för föreläsning meddelas senare.

Mer information om våra aktiviteter kommer på denna webbplats, i vårt medlemsblad Mishpologen och i vår facebookgrupp https://www.facebook.com/groups/596401537401454/?paipv=0&eav=AfaLV7DdzA2uqc0oAbIXh_tCZB9tW-DObnGk_j0RyTbTSg3CNPmR6sjEPxPZfrfAgsA&_rdr

Anmälan till våra möten görs till eva.prevell@gmail.com

Glöm inte att betala din medlemsavgift för 2024, 150 kr insättes på pg 437 28 62 – 5 Judiska släktforskningsföreningen i Sverige. Avgiften gäller för kalenderår. Ange även ditt tfn nr.

Mötet äger rum i Sensus lokaler, Medborgarplatsen 4, Stockholm och via videolänk på zoom (hybridmöte). Anmäl er som vanligt till Eva Prevell

Judiska herrgårdar i Sverige

Mia Kuritzén Löwengart, Fil. dr. i historia berättar om sin pilotstudie

Nääs Slott, Nääs Floda, ägt av August Abrahamsson och Otto Salomon

Ända fram till 1854 var det förbjudet för ”mosaiska trosbekännare” att bo på landsbygden eller i andra städer än Göteborg, Stockholm, Norrköping och Karlskrona. Min pilotstudie har visat att trots detta ägdes åtminstone 25 herrgårdar i Sverige  av judar innan dess, från 1760-talet och framåt. Syftet med denna pilotstudie har varit att identifiera och systematiskt kartlägga judiska herrgårdar i Sverige och att skapa förutsättningar för att vidare undersöka svenska judiska familjer som herrgårdsägare; deras liv på herrgårdarna och den materiella kultur de omgav sig med, framför allt i form av byggnader och samlingar.

I föreläsningen redovisar jag statistik angående: antalet judiska herrgårdar i Sverige och hur det utvecklades över tid; herrgårdarnas geografiska spridning; och hur lång ägarlängden var, med mera.

Med utgångspunkt i olika källor berättar jag även mer om och visar bilder från enskilda herrgårdar, som är mer eller mindre kända för sina judiska ägare, och resonerar kring vilka olika drag som karaktäriserar dem. 

Våra möten arrangeras i samarbete med

Mötet äger rum i Sensus lokaler, Medborgarplatsen 4, Stockholm och via videolänk på zoom (hybridmöte). Anmäl er som vanligt till Eva Prevell

Bröllopspogromen – en ukrainsk-judisk familjeberättelse

Hur klarar man sig i en diktatur, omgiven av propaganda och angiveri? Och hur vet man när det är dags att fly? 

Anna Grinzweig Jacobsson som är fysiker, författare och leder Judiska Salongen i Göteborg berättar om sin senaste bok som utkom på årsdagen av Rysslands anfall på Ukraina den 24 februari 2022. Delar av boken har publicerats som serien Rozas resa i Göteborgs-Posten sommaren 2022.

Foto: Maja Kristin Nylander

Den 24 april 1920 gifter sig författarens morföräldrar Rebecka och Isaak i synagogan i en ukrainsk by. Inbördeskriget efter ryska revolutionen rasar. Ukraina kämpar för sin självständighet och den efterlängtade bröllopsfesten blir krossad av en pogrom. Så inleds denna skrämmande aktuella historia om förföljelse och flykt från pogromer, Stalins terror och Hitlers ockupation. Långt senare, inför sin nittiofemårsdag, avslöjar moster Roza hemligheter som varit så farliga att familjen raderat ut dem från sitt medvetande. Bröllopspogromen, som bygger på författarens samtal med Roza, är en berättelse om kärlek, sammanhållning och mod. Och om hur händelser i det förflutna fortfarande kastar smärtsamma skuggor in i nuet. 

Våra möten gör i samarbete med

Mötet äger rum i Sensus lokaler, Medborgarplatsen 4, Stockholm och via videolänk på zoom (hybridmöte). Anmäl er som vanligt till  Eva Prevell

Kosher Nostra – Den judiska maffian i USA

Vi ska få höra vår styrelsemedlem Gun Moll berätta om familjen Molovianker som invandrade till USA under första hälften av 1900-talet men också om den judiska maffian i USA. Amerikansk-judisk organiserad brottslighet uppstod ursprungligen under det sena 1800-talet och början av 1900-talet. Förbudstiden i USA, 1920-1933, var gyllene tider för alla som kunde tänka sig att syssla med illegal handel av alkohol, spel och dobbel. Den judiska och italienska maffian var tätt sammanlänkade under den här tiden, en bit in på 1960-talet och därefter eftersom bägge grupperna bodde i samma stadsdelar och hade samma sociala status.

Benjamin ”Bugsy” Siegel (28 februari 1906 – 20 juni 1947) var en amerikansk-judisk gangster som drev fram utvecklingen av Las Vegas Strip, koncentrationen av kasinon och hotell på Las Vegas Boulevard. Siegel var inflytelserik inom den judiska maffian, han hade också betydande inflytande inom den italiensk-amerikanska maffian och inom det italiensk-judiska nationella brottssyndikatet.

Polisens foto av ”Bugsy” Siegel, 12 april 1928. Foto: New York Police Department. Public domain.

Torsdagen den 20 april klockan 18.30. Mötet äger rum i Sensus lokaler, Medborgarplatsen 4, Stockholm och via videolänk på zoom (hybridmöte). Anmäl er som vanligt till Eva Prevell

Tom Werner; Herberts systerson och Anna Langaard berättar om Herbert Friedländer.

Herbert Friedländer föddes 1913 i Stockholm som äldsta barn till Kerstin Sachs och grosshandlare Harry Friedländer och sonson till Herman Friedländer. Herbert studerade både vid Uppsala universitet och Stockholms Högskola. Bortsett från ett år som lärare på Solbacka läroverk 1940, var han hela sitt liv verksam som författare, redaktör, språkvetare och översättare. En man med många strängar på sin lyra som bland annat gjorde program för Sveriges Radio om språk och musik och specialiserade sig på författaren Hjalmar Söderberg. Hans gode vän författaren Jascha Golowanjuk kunde alltid räkna med Herberts hjälp i språkfrågor.

Våra möten görs i samarbete med